...med att skriva lite om vad som egentligen hände denna väldigt långa helg.

Torsdag:

Fixade och styrde på med lite av allt möjligt här hemma. Vi skulle ge oss iväg mot underbara stugan och paradiset på denna jord - Björkland!

Vädret var under all kritik egentligen. Men det gjorde inte så mycket.

Packade och fyllde kylväskan och kassar med mat och gott som skulle med.

Såg till att min inte alltför muntra 14 åring packade sånt han skulle ha med också. Han var smårsur och ville egentligen inte alls följa med. Men ibland måste man bara följa med oavsett om man tycker det är superskoj eller inte. Det skulle vara alltför lång tid att lämna honom ensam hemma. Även om jag litar på honom och vet att han skulle fixa det, så vill jag helt enkelt att han skulle med. Herr B´s två yngsta skulle också med. Tror inte dom heller var åt det gladaste hållet. Men jag tyckte ändå alla skötte sig med råge otroligt bra!

Jag är i alla fall jätteglad att vi lyckades få med dom alla ut till stugan.

Det är ju där vi kommer att tillbringa så mycket ledig tid som möjligt sen.

Man måste ta vara på den underbara tillgång som den stugan är.

Det finns så mycket man kan göra där, om man vill. Bara fantasin som sätter stopp!

Där märktes det otroligt tydligt hur våra ungdomar är precis som de flesta ungdomar är idag... Totalt handlingsförlamade och fantasilösa när det gäller att kunna hitta på och påbörja nått alldeles själva. Man vet inte om man ska skratta eller gråta.

Eftersom vi kom ut till stugan rätt sent på eftermiddagen, installerade vi oss bara i stugan resten av den dagen. Såg lite filmer på kvällen som vi tagit med, och hade det bara allmänt bra.

Fredagen:

Regn och sol om vart annat hela dagen lång!

Men trots regnet höll vi oss ute mest hela dagen. Ja, i alla fall jag och Herr B. Vi kollade runt på gården och "inventerade" med blicken och spånade på idéer om olika projekt. Sen ville jag så gärna ner till den omtalade sjön och kolla läget. Regnade fortfarande... Sagt och gjort. Herr B visade vägen. Ungdomarna ville absolut inte följa med. Men det ville Heron!

Genom skogen. Dyngsurt från alla håll och kanter. Myrmark med pölar överallt. Växtligheten genomblöt av all nerderbörd. Regn uppifrån. Inga regnkläder. Bara rejäla stövlar. Sånna där gröna som slutar under knäna. Trekvartsbyxor och sen stor fleecetröja. Tur en inte är gjord av socker. *L*

Heron såg ut att ha legat i blöt. Han såg ut som han just klivit ur badet. Han frös och skakade, stackarn. Men ner till sjön kom vi!

Sen vände vi hemmåt igen. Torkade av Heron så mycket som möjligt. Sen kröp han ihop hos grabbarna för att få lite värme.

Så fort det blev lite bättre vädermässigt gick vi ut igen. Då helt plötsligt uppenbarade sig min 14 åring och ville börja fixa i ordning hundkojan som vi dragit fram tidigare under dagen. Den var i behov av renovering.

Blev lite paff då han helt plötsligt kom med en egen idé. Sagt och gjort!

Herr B började hjälpa min 14 åring. Kände att jag skulle hålla mig undan och kanske försöka hitta på nått att göra själv. Hade tidigare surrat om att göra en tunna att kunna elda skräp, grenar och annat brännbart i. Visste det det fanns en gammal oljetunna uppe i logen. Vid det här laget hade Herr B´s tonårsgrabbar med hittat ut.

Jag bökade mig upp på logen, knuffade ner den rätt så tunga tunnan ner över kanten så det small och dundrade på rätt ordentligt när den tog i golvet nedanför. Rullade ut den på gården. Då höjde Herr B´s 15 åring nyfiket på ögonebrynen.

Sen hjälpte han mig att göra förmodligen världens bästa eldningstunna! *L*

Herr B´s minsting, 13 åringen, hjälpte till lite han med.

Hundkojan blev också riktigt bra. Som ny faktiskt!

Självklart började det att regna när vi som bäst stod och jobbade på där ute. Trodde då ett tag att undomarna skulle ge upp och vilja gå in. Men si icket då. Envist och enträget jobbade dom på och lät inte lite regn stoppa deras framfart! Jag var jätteimponerad! *L*

Flera timmar kämpade vi på. Lite av belöningen kom när båda projekten var helt klara. Brädorna och det trasiga golvet som blev utbytt på hundkojan, skulle premiäreldas upp i tunnan. Det brann jättefint i tunnan!

Gissa om kvällen middag smakade extra gott sen! Ugnsgrillade revbensspjäll och potatisgräng till. Senare på kvällen framför tv:n smaskade vi i oss chokladpudding och chipps.

Lördag:

Hade sovit så gott. Men kände av ryggen en aning och fötterna massor.

Det gjorde så ont i fötterna varje steg jag tog när jag skulle på toan.

Hade åter igen tagit i lite för mycket dagen innan skulle jag tro.

Nåväl.. Vi pillade och påtade på lite här och var både ute och inne.

Åter igen kom min 14 åring med en undran... Han undrade om han fick göra en skylt med Herons namn på, att sätta på kojan.

Och när barn och ungdomar kommer med egna kreativa idéer så kan man ju inte gärna säga nej. Så han började måla en skyllt. Den han inte torka och bli färdig innan vi skulle åka till vänner i Lainejaur och grilla. Men det gjorde ingenting.

Åkte till våra vänner där flera av våra vänner sen möttes upp.

En mycket trevlig tillställning med god mat och glada skratt!

Barn som lekte. Hundar som busade! En och annan ungdom (våra) som nog tyckte tillställningen inte alls var så kul. Men som jag brukar säga: "Det blir inte roligare än man gör sig!"

Sen tycker jag det är väldigt viktigt att barn och ungdomar lär sig umgås och lära sig vara sociala. Social kompetens måste tränas från det barnen är små. Det är så viktigt att dom klarar den biten sen när dom blir större.

Att kunna umgås med olika människor är så väldigt viktigt!

Jag tycker jag har försökt träna mina barn i det så gott jag kan. Men jag märkte ändå att min 14 åring "tråkade" väldigt mycket. Nu kan det ju ha med åldern att göra med. Men han ska nog med på fler tillställningar bara för att tränas vidare.

Inte förrän vid tvåtiden på natten gick hela gänget och la sig. Alla som var där sov över. Tur att huset ät stort! Ett vackert 1800-tals hus typ Västerbottenshus. Men nu ligger detta i Norrbotten, och det finns Norrbottenshus med som påminner om  Västebottenhusen. Väldigt stora, rymliga och otroligt mysig var det i alla fall!

Söndag:

Hade inte sovit nått vidare värst bra. Ryggen mådde inte bra. Fötterna värkte långt upp mot benen. Jag var rejält trött!

Men frukosten smakade toppen och en samling trötta, en del lite "dageneftertrötta" vänner samlades kring köksbordet.

Det blev en lugn dag. Hjälpte till att plocka lite här och där. Kände väl att jag egentligen inte riktigt orkade och bord med min kropp. Men hjälps alla till litegrann, så blir allt fortare klart, och värdparet blir inte lämnad med allt själva. Det tycker jag hör till god ton att försöka göra nått åtminstone.

Sen försökte jag få fart på våra tonåringar med att plocka ihop och göra snyggt efter sig runt sin sovplats. Det gick jättebra och dom var så duktiga!

Vi bar ner allt till bilen och sen var vi klara. Satt kvar en stund extra och pratade med alla våra vänner. Sen åkte vi tillbaka till Björkland och stugan.

Väl ute i stugan började önskemålen (läs: tjaten) på att åka hem göra sig hörda.  Frågan var vad som var så viktigt att göra när vi kom hem???

Herr B och jag visste nog svaret... Dator och tv-spel, och för vissa att skynda sig hem till sin mamma och sitta i soffan vid nått spel där i stället.

Men eftersom det var Herr B´s helg och vi vuxna som bestämmer i slutändan, så blev det ett tag till. Lite hjälp på den traven fick vi åter när min 14 åring helt plötsligt ville göra klart skylten till Herons hundkoja.

De två andra ungdomarna började vi det här laget se rätt uppgivna ut.

Såg ut som dom skulle drabbas av "tråkdöden" eller nåt. :P

Detta är alltså undomar i ett nötskal... Inget eget kreativt tänkande överhuvudtaget. Typiskt daghemssyndrom där dom inte längre kan tänka och göra saker själva, utan att nån vuxen ska stå brevid och tala om hur man gör. Sen vill dom helst inte göra det själva ändå. "För det är ju jobbigt juh... Man kan ju bli trött och få träningsvärk i tummen"!

Vet att jag är mått spydig nu. Men kom igen! Ungdomar idag har svårt att umgås över åldersgränserna och att hitta på saker att göra själva! Framför allt att göra nått av nytta!

När så min 14 åring väl var klar med sin skylt, som blev jättefin, så packade vi oss in i bilen och åkte hemåt!

Herr B hade så gärna velat hälsa på sin gamle far på en snabb kopp kaffe efter han lämnat av mig och min 14 åring. Hans pappa bor i samma samhälle som mig. Men jag fick senare veta att det aldrig blev av. Barnbarnen ville inte träffa sin farfar!!! Dom träffas inte så himla ofta.. Inte i mina mått mätt i alla fall.  Vart är världen på väg?

Måtte mina kommande barnbarn alltid tycka om att komma och hälsa på sin farmor! Och att dom vill besöka mig ofta! Mitt hjärta skulle brista i tusen bitar av sorg, om jag fick veta att dom inte ville komma förbi ens på en snabbvisit.

 Min 14 åring tyckte detta var bland de tråkigaste helger han varit med om.

Att bli "tvingad" ut till stugan mot hans vilja... Jag tror ändå i det långa loppet att det bara kan vara nyttigt.  Jag kommer förmodligen att "tvinga" med honom på olika äventyr fler gånger. I alla fall tills han visar sån mognad och klarar sig såpass bra själv, att jag lugnt och tryggt kan lämna honom hemma mer än över bara en helg.

Detta är en fas i livet de små liven ska igenom. Så det är bara att gillla läget! *L*

Måndag:

Trött, tröttare, tröttast!!!

Sov inte bra i natt heller. Magen var i uppror och värkte mer eller mindre hela natten. Steg upp första gången vis 4 snåret och gick på toan. Slumrade om, men magen ville inte ge sig. Hörde en bil och bildörrar som slog nere på gården. Kl var 5 och min 16 åring kom så äntligen hem från sin klassresa från Göteborg! Klev upp och mötte honom med en stooor kram! Sen gick vi och la oss. Han var också ordentligt trött.

Snurrade vidare i sängen fram till kl 7. Upp och tjata på 14 åringen som var segare än segast i morse. Frukost och sen kom min daghund Cilla strax efter åtta. Gick och la mig igen. Somnade och sov som en stock!

Vaknade och väckte även min 16 åring vid 11. Tillsammans gick vi ut med hundarna. En liten tur runt Sidtjärn. Trots att jag tagit både allergitablett och nässprej irriterade det nått fruktansvärt i näsan, och den rann.

Efter promenade bjöd jag min 16 åring på luch på Café33. Då fick jag dessutom chans att höra om allt kul dom varit med om och gjort på deras resa. Vi blev mätta och belåtna! *L*

På vägen hem smet vi in på ICA Extra. Handlade lite nödvändigheter så som hundbajspåsar och dosor med gift till myror. Blev lite annat också. Bland annat en ny pipleksak åt Heron. Har upptäckt att dom är jättebra att han med ut när man går och släpper honom lös. Han är jätteduktig att komma på inkallning. Men ser han nån annan helt plötsligt så rusan han iväg och ska skälla ut personen i fråga. Det är ju inte alls så bra. Då lyssnar han inte alls på min inkallning, och bryr sig heller inte om att jag springer iväg åt ett annat håll. Men med pippleksaken i min hand är jag helt plötligt mycket mer intressant än nått annat på denna jord. Då kommer han på studds! Hoppas bara det håller i sig... *L*

Nu är laxen på gång i ugnen. Blir potatismos till och salladsrester från i lördags. Mums!

Vet inte om Herr B kommer förbi i afton... Men det märker jag väl. Annars så ringer vi garanterat till varandra sen i kväll. :)

Borde till exempel skriva om allt kul som varit och hänt nu i helgen.

Men jag är alldeles för trött för det. Får ta och summera det vid piggare tillfälle.

Sen kom min 16 åring hem vid fem i morse från den långa klassresan som var i Göteborg. Då var jag uppe och hälsade honom, med en jättekram, välkommen hem! Förutom det har jag sovit mindre bra i natt. Magen har bråkat och gjort ont. Har nog blivit för mycket av det goda i helgen... eller nått..

Nu ska jag lägga mig och bar slöa heeela långa dagen!