Är så nöjd med dagen. Allt har flutit på så himla bra!

Jag har till och med fått upp draperiet.  Ok... nu är det inte det snyggaste draperiet. Men det får duga tills jag kan hitta ett bra lämpligt tyg som jag hellre vill ha. Det fyller i alla fall sin funktion. Och det är ju huvudsaken!

I morgon blir det storröj i mitt katastrofdrabbade sovrum! Rensa garderob och byrålådor hårt och rättvist! Jag får nog inte på mig hälften av de kläder jag har. 

Förstår inte vad som hänt... Nästan alla kläder tycks ha krymt!!!

Det är bara att inse fakta. Jag kommer att se ut så här lääänge till. Och nu som först har jag väl motstridigt börjat acceptera det själv.

Skulle jag råka gå ner nått kilo sen, så kommer jag verkligen inte att gråta! *S*

Nu ska jag bra surra klart med en vän som hittills alltid fått mig att le stort!

Tur det finns sånna människor! *L*

God natt och tack för idag!

Kram!

/Annelie

Min 17 åring lyckades hjälpa mig att borra. Men det krävdes tre hål för att eländet skulle sitta på plats.

Eländet är en gardinstång som ska hjälpa mig att dela av mitt rum med ett drapperi.

Så nu ska jag bara fixa drapperiet!

Väcktes i vanlig ordning kvart i sju. Steg upp tre över. Nästan full av enegrig... nästan...

Idag skulle grannen sättas ihop och pyntas. Så efter det att grabbarna petat i sig frukost, hunden morgonrastats så var det bara att sätta igång. Nu eller aldrig!

Min gran köpte jag på en utförsäljningsauktion som Konsum i Krokek - Kolmården hade för mååånga år sen. På den tiden då jag bodde där. Mitten på -90 talet måste det ha varit.. Fasen vad tiden går!

Den hade varit en såpass dyr variant att jag normalt sett aldrig skulle köpt den för normalpris. Men nu skulle Konsum byggas om och till. Och gamla varor skulle bytas ut mot nyare varor. På parkeringen utanför hade man gjort i ordning som ett loppis. Skillnaden var att man fick sätta pris på varorna själv. Så skulle det alltid vara tycker jag! *L*

Mitt i sommaren var det. Jag och en väninna promenerade upp med våra barn för att kolla vad som alltmest fanns. Och där fanns bland annat en hel bunt med fejkade julgranar. Ställde mig att titta på dom.

Sanningen att säga hade jag redan under några års tid hotat min dåvarande man med att köpa en fuskgran. För fatta vad eländigt fula dom riktiga julgranarna är där neröver. Bedrövligt fula. Så fula att granarna själva står och skäms. Jag lovar! Min dåvarande man tillika mina söners far vägrade ta en fuskgran innanför dörren!

Men så stod jag där. Kollade in dessa tjusiga, frodiga fuskgranar. Såg vad dom skulle kostat. Prislappen sitter kvar än och skvallrar om den tänkta summan 789 kr. En lyxvariant med andra ord!

Säljaren frågade om jag var intresserad av att köpa en julgran. Och det var jag ju. Frågan var vad jag kunde tänka mig betala för detta snygga fusk.

Innan jag ens funderat klart föreslog säljaren 50 spänn. Innan jag ens själv hade blinkat hörde jag mig själv säga att det var taget!

Tur jag hade så små barn på den tiden att jag hade barnvagnen med.

Jag betalade glatt och slängde upp granen på vagnen och gick hem mycket glad och nöjd över fyndet!

Varje jul sedan denna tilldragelse har den stått och prytt vårat hem!

Till och med barnens pappa lärde sig acceptera den. Men... eftersom han tidigare varit så tjurig om det där med fuskgran, så var det med mig den följde när vi sen skillde oss.

Fortfarande än idag ser den bra ut. Dessa 50 kr har verkligen betalat sig.

Var ner och hämtade upp resten av mina tomtar med. Har placerat ut dom på sina platser. Nu är det sååå mysigt. Så juligt! Så fint! Nu kan jag tillsammans med mina underbara, jättefina söner, njuta av våra sista dagar tillsammans innan dom åker ner till sin pappa över julen. Dom åker nu på söndag. Sen ser jag dom inte förrän den 6 januari igen! Kommer att sakna dom massor.

Så kära släkt och vänner... Mig kommer ni att få se MYCKET av i jul igen!*L*

Senare idag ringde en gammal barndomskamrat som jag inte träffat sen i sommras. Hon var i Boliden och undrade om jag ville följa med ut på en promenad. Klart jag ville! Så det slutade med att hon, fru K och jag gick tillsammans. Promenaden slutade hos fru K som dagen till ära bjöd på ...

kaffe och pepparkaka! Gissa om att jag börjar vara supersnäll vid det här laget! *S* Fru L kom också förbi och gjorde oss sällskap runt fru K´s kaffeslurpande sällskap.

Hon hade dessutom med sig bakverk. Hon hade, redan innan en annan gäspat klart på morgonen, bakat fem sorters kakor.. tror jag det var..

Hon hade med sig några till fru K och till mig och barnen! Dessutom hade hon med sig en ICA påse full med kött!!! Hennes man jagar...

Den påsen fick jag och mina söner!

Jag då som blir så lätt rörd höll givetvis på att få översvämning i dom blå.

Men jag tvingade tillbaka mina djupt tacksamma glädjetårar! Tyckte inte jag behövde rensa några tårkanaler just då.

Jag sänder er det varmaste Tack till er, herr och fru L! Ni är bland de godaste, underbaraste männinskor på denna jord!

Ja.. jag har föresten bara sånna vänner! Jag har världens bästa vänner deffinitivt!

Man kan drömma om att vinna milljoner på lotter eller spel. Men om jag tvunget fick välja mellan milljoner och mina vänner, så utan tvekan behåller jag mina vänner! Jag älskar er alla!

Nä, fy vad sentimentalt detta blev nu då.. Snyftigt värre! *S*

Nu ska jag fundera på om jag ska orka gå till affären idag. Eller om jag ska vänta till i morgon.

Dessutom skulle jag behövt Min 17 årings hjälp med att borra två hål i väggen.. som skulle gjorts för väldigt måååånga veckor sedan.

Men så när han kom hem idag berättade han att när han vaknade i morse värkte tummen i vänsterhanden. Och att värken blivit allt mer påtaglig under dagen. Nu har han så ont att han inte kan röra på handen alls nästan.

Är det lika dant i morgon måste han gå till skolsköterskan så hon får titta på handen. Han kan inte komma på att han gjort illa sig heller.

Så av honom kan jag inte få nån hjälp just nu då. Fågan är om min 16 åring klarar att borra hålen åt mig.. Får fråga honom.

Jag skulle kunna göra det själv. Om det inte vore för att hålen ska sitta så pass högt, att jag måste hålla bormaskinen ovanför huvudhöjd. Och det pallar inte mina axlar och armar. Det är bara därför. För borrar gör jag så himla bra annars.. i lämplig höjd!

Nähää.. dax att göra nått annat än att sitta här. 

/Annelie