Har inte skrivit mycket sista dagarna. Har inte haft nån inspiration och rätta gnistan för det.

För samtidigt som jag är lyckligare än någonsin med mycket omkring mig, så finns en gnagande ångest som gror.

I kväll åker vi och hämtar min 16 årings nya säng som han köpt och såväl behöver. Den ska sen pillas ihop och göras klar innan läggdax. Det blir mycket stök och bök innan allt är klart.

Dessutom ska min 13 åring ta över våran 18 årings säng som är exakt likadan som den 16 åringen köpt. En loftsäng med skrivbordsplats under bädden.

Det gör att vi kan dela av rummet så dom får mer "eget". Dom delar nämligen på det största sovrummet vi har.

Resan för barnen är beställd. Dom åker ner till sin pappa på skärtorsdan.

DYRT!!! Över 5000 för resan fram och tillbaka!!!! Med tåg!!!

Tur att 16 åringens klassresa är betald och klar. Men sen blir det smörgåstårta och annat go´fika till när 16 åringen går ut 9:an i sommar.

Min 18 åring håller som bäst på att ta körkort vilket inte är det billigaste.

Jag hoppas innerligt att mina två äldsta får sommarjobb. Dom behöver alla extraslantar dom kan få.

Min ekonomi ligger på minus! Det är den stora boven i varför min ångest ligger och gnager just nu.

Jag är inte den som köper svindyra märkeskläder eller ny inredning som kostar skjortan. Jag är inte ute och festar upp mina pengar. Jag har inga nöjen alls som kostar! 

Jag handlar som mest när det är rea på rean. Eventuella "nya" möbler handlar jag på second hand och målar om. Ska jag någon gång ut på festligheter dricker jag bara vatten.OK jag kan ta två eller tre glas vin innan jag går ut... Men sen gäller bara vatten. Fast det beror mest på att jag inte gillar att tappa kontrollen. Jag vill veta vad som händer och sker runt omkring mig hela tiden, OCH för att jag har ett ansvar som förälder när jag sen kommer hem! Nu har jag inte varit ute med mina vänner sen i November då jag träffade Herr B! Men den 17 April ska jag ut med mina "systrar". Det ska bli så roligt!

 Näää... det där med ekonomi är ett kapitel för sig... Och inget roligt sådant...

Men märkligt nog så fixar vi det på nått sätt varje månad. Och efter varje månad känns det som en seger! Bara det att en ny månad alltid hägrar. Nån gång skulle jag bara vilja uppleva att jag inte behövde vända på varenda liten slant. Inte behövde titta, leta och jämföra priser. Utan bara ta det man känner för och inte behöva oroa sig alls!

Vi långtidssjukskrivna borde dessutom ha fri tillgång till alla gym och badhus. För friskvård är ju verkligen nått vi behöver på ett eller annat vis.

Men vi har INTE råd!!!

Många som har anställning någonstans har frikort på olika gym via sina jobb. Och dom tjänar bra mycket mer än oss sjuklingar.

Det är så snett någonstans. Ska man verkligen lyckas med att få ut oss sjuka i någon form av arbetsliv är ju friskvård en rätt betydande del i det hela. Dessutom får man den väl behövliga sociala kontakten med andra som så lätt uteblir innanför ens egna fyra väggar.

Många har inte vänner dom kan besöka dagtid. Dom blir ensamma och isolerade. Mer inbundna. Mer deprimerade.

Nää, men när regeringen väl kommer på nått för oss så måste vi betala ur vår egen ficka! Dyrt blir det oftas då med! Tvingad till det också! 

OM man hittade vägar som gjorde att vi fattiga sjuka INTE behövde betala för alla tokigheter regeringen vill ha ut oss på, så skulle dom nog vinna mycket bara på det.

För ytterligare en ekonomisk belastning på en redan hårt sargad ekonomi gör ju bara att man mår ännu sämre!

Nu ska jag ut på min friskvårdsrunda med Argos och Heron. Den kostnaden kan jag ta - i svett!!! :P