Senaste inläggen

Av Annelie - 9 december 2008 17:11

Alla hundar som inte är mina har åkt hem till sitt.

Vi har ätit middag. Och nu ska jag bara göra mig klar för att så småningom traska iväg till 16-åringens skola och lyssna på gymnasie informationen.

Känner mig väl inte så pigg på det. Men lite vila innan så ska jag fixa det!


På återsrkivande och kram!


/Annelie

Av Annelie - 9 december 2008 10:47

Nu har alla tre supersöta huliganer anlänt!

Vi har redan dessutom hunnit vara här ute på gården och lekt i snön och snödrivorna som trakton skottat upp,

Dom har verkligen roligt dessa tre underbara hundar när dom träffas. Och dom leker nått fantasktiskt bra ihop.

Nu for dom fram som virrvellvindar allihopa. Fram och tillbaka. Skuttade fram i djupsnön. Tänkte att nu ska dom väl bli trötta! Hmm.. Jo pyttsan! Väl inne fortsätter Heron och Lillan sin framfmfart. Cilla gick och la sig i köket och tittade tröttsamt på. Hon är den coola hunden som bara busar ute.. kanske.. *L* Medans Heron och Lillan verkar ha ett överflöd av energi.

Just nu i skrivande stund har faktist Heron med gett upp. Nu är det bara Lillan som strosar runt, nosar och undersöker.

Hade tänkt kolla om hon med går och lägger sig frivilligt snart. Hon har med sin bur. Den står öppen vid hundbädden i vardagsrummet.

Jag har lite på känn att hon nog väljer att krypa ihop brevid Heron på bädden.  Och det är ju bara bra! Då vet jag att hon accepterar även den.

Sen kan det vara mysigt att slumra till brevid sin kompis, tänker jag..


Nu ska jag sätta mig i vardagsrummet och se vad som händer!


Kram och hej!


/Annelie

Av Annelie - 8 december 2008 21:52

Har fått undan lite grann idag. Men mer finns ständigt!

Varför blir man aldrig helt klar med städning, plockning, tvätt och matlagning?

Varför börjar allting sånt om igen och igen  och igen....?

Är det så att Han där uppe är rädd för att vi ska få för lite att göra?

Eller är det han där nere som hittat på allt detta för att göra livet lite jävligare?

Eller får man helt enkel skylla sig själv att man har det man gör?

Nåja.. Tar man lite varje dag så är det ändå rätt överenskommligt.


Har nått annat nytt hänt idag då..? Mjoo.. En mycket god vän har tydligen blivit varslad från sitt jobb. Precis som många andra.. Inga roliga tider för de stackare som drabbas.

Har försökt få kontakt med min vän sen i fredags, men utan resultat. Min gode vän väljer att ensam försöka bearbeta alla dom känslor som säkerligen nu snurrar i huvudet. Och det är ju valfritt.

Men jag finns här om du vill prata. Och kaffet finns kvar. Bara att komma förbi å tigga din obligatoriska kopp.

Sen får vi, jag å våra gemensamma vänner hitta på nått att göra snart.

Pubkväll har vi börjat spåna på. Och då är det klart du ska med! Även om man får motgångar här i livet, så kan man fortfarande ha trevligt med sina vänner! *L*


I morgon blir det huset fullt med hundar!

Förutom min daghund Cilla så kommer även fru K´s hund Lillan hit och ska vara med oss heeela dagen! Kommer att bli så roligt att få rå om henne själv nån gång!

Hon är en lika glad å sprallig hund som min Heron! Och när dom två busar och leker så är det underhållningsvärdet nått i särklass! *SS*


Nu ska jag knyta ihop säcken med att önska alla en god natt!


Trevligt just DU tittade in! Kram på er och ta dagen som den kommer! :)


/Annelie



Av Annelie - 8 december 2008 08:34

Sitter nu här och väntar på att min daghund Cilla ska komma. Hon ska komma vid halv tio tiden idag.

Har hunnit vara ut med Heron på en mycket kall morgonpromenad. Minus 10 visar tempen just nu. Men det var skönt och få lite luftombyte i dom rossliga lungarna. Känns dock som att det går åt rätt håll nu med min förkylning.

Måste försöka planera in en stadsresa någon gång nu i veckan. Heron behöver mera mat. Om jag nu inte lyckas övertala min 17 åring att passera Björkis eller Nordh´s Zoo på vägen hem från skolan nån dag. Det vore ju det smidigaste.

Det finns hundmat att köpa på vår lokala ICA affär med. Men tyvärr upplever jag att den inte är lika bra. Dessutom är det så stora bitar att min lilla hund måste tugga sönder varje matbit. Och till följd av det blir det vansinnigt smuligt precis över hela köket då han ska äta. Inte så kul att ha massor med smulor två ggr om dagen på hela köksgolvet..

Om jag nu måste in själv måste det bli att jag åker en eftermiddag efter att Cilla åkt hem. Men det är ju helt ok. Är ju inte så förtjust att springa i affärer en heldag. Jag gör det jag ska, för det mesta...

Nån gång kan jag tycka det är skönt att gå på stan ett längre tag. Men då vill jag helst gå ensammen.

Att ha nån som springer hack i häl på mig kan driva mig till vansinne.

Var tillsammans med en kille en gång i tiden. Att ha med honom och hans enda barn var ta mig sjutton en mardröm. Dom var som en svans efter mig mellan hyllorna. Och jag överdriver verkligen inte då jag säger att dom nästan trampade mig bak i hälarna vart jag än gick.

Och jooo... jag bad dom vänligt men bestämt att backa och hålla sig undan när jag for fram mellan hyllorna. Hade jag tur kunde jag lura dom att hjälpa mig att kolla efter vissa saker så dom försvann ett par minuter. Var ju bara tvungen att få lite andrum och mindre ömma tår ibland

Det hände också ganska ofta att jag rent bad dom att hålla distans, för jag tyckte det var jobbigt att ha dom precis bak i fötterna. Vände jag mig om krockade jag med dom varenda gång!

Tack och lov att den perioden av mitt liv är över. Nu kan jag gå fritt igen!


Vad göra idag då... Min mycket goda väninna sedan barnsben ringde nyss.. så henne kan jag glömma idag. Hon har drabbats av maginfluensa. Stackarn!

Hoppas hon slipper vara sjuk så länge. För hur kul är det att spy och må allmännt piss?

Dessutom är hon en av mina absolut bästa vänner, så hon måste jag bara få träffa regelbundet! *L*

Krya på dig Fru K! Puss och kram till dig!


Får väl dra ett varv med "sucken" och blaska av lite golv. Ska väl ner i källaren och hämta upp dom sista tomtarna med. För sen.. kanske nu på onsdag eller torsdag, sätter vi upp julgranen. Lite tidigt, jag vet!

Men eftersom mina söner åker ner till sin pappa den 21 dec, så vill jag verkligen hinna med att verkligen ha jul med dom!

Sen är det ju så otroligt mysigt att ha granen tindrandes i hörnet med! 


Bästa att ladda med frukost och 10 vitpepparkorn först!

Pepparkornen för att jag var hos fru K och dracka kaffe igår. Och säga vad man vill.. Varje gång det gått maginfluensa, så har jag tagit dessa korn och fått vara frisk!


Ha en bra dag och kram på er!


/Annelie


Av Annelie - 7 december 2008 13:34

Slänger in en bild på min lilla coola hund, Heron!


Av Annelie - 6 december 2008 21:57

I dagen samhälle tycker man ju att tex barn borde ha det bra.

Men det är uppenbarligen långt ifrån sanningen.

Barn kan vara utsatta för det mest kränkande handligar och ord


Var finns vi vuxna när ett barn far illa? Vad kan, får och bör vi göra när man märker att nått är fel?

Vad göra om vi känner de berörda?


Jag hävdar att man ska göra allt för barnets väl och ve. Det behöver rimligt vis inte betyda att man behöver slita upp himmel och jord för att försöka förbättra för barnet. Många gånger kanske föräldern inte riktigt inser hur illa deras betende gör barnet. Föräldern själv kanske behöver hjälp. Kanske det räcker med att prata lugnt och sansat och förklara att man finns där när det blir för tungt.

Nu beror det ju på hur kraftigt och mycket illa barnet far. Kanske det är såpass att man borde tillkalla polis och sociala myndigheter..

Men det där som sällan tas upp.. det där i gränslandet..


Nu är det snart jul. Alla ensamma föräldrar med sina barn.. Vad gör man för dom? Vad kan jag göra?

Hade jag en bekant som jag vet kommer att sitta ensam med sina barn, så bjuder jag givetvis med dom dit jag ska. Sån är jag.. 

Ingen.. varken vuxen eller barn ska behöva känna sig utanför en storhelg som julen innebär.


Öppna ert hjärta och erat hem för ensamma nära och kära, som annars sitter bortglömda. Jag lovar.. Det kommer att bli den trevligaste julen på länge!


Kram på er och var rädda om varandra!


/Annelie

Av Annelie - 4 december 2008 22:39

Vad är livskvalitét?

Är det att jobba arslet av sig för att få ihop pengar till att betala räkningar varje månad och sen leva på brödkanter bara för att kunna åka utomlands och bränna sig fördärvad?

Jodå, det kan det nog visst vara! Är man en så person som uppskattar sånt så är det livskvalitét.

Är det att sitta och sträckläsa böcker en helg efter helg utan att  umgås med vänner?

Måste nog svara ja även där. Finner man det avkopplande och man mår bra av det så är det helt ok.

Är livskvalitét att hugga ved, röja i skog och mark varje ledig stund?

Absolut det med! Frisk luft och vistas i naturen är för många en sorts avkoppling trots det hårda jobb det innebär.

Är det livskvalitét att regelbundet gå på Club eller krogen?

Definitivt ja! Vänner och umgänge betyder mycket för välmåendet. Och att ha skoj har ingen dött av.


Livskvalitét har många ansikten. Tack och lov! Och alla har vi olika behov av saker, personer, göromål omkring oss för att må bra och känna oss tillfreds med livet!

Det finns mycket som ger mig livskvalitét. Men främst är det min lilla familj. Mina ungdomar och mina djur. All trygghet och harmoni som dom skänker. All glädje som på nytt sprids varje morgon vi möts efter en god natts sömn.

Sen har jag några helt fantastiska vänner som ger otroligt mycket livskvalitét!  Där finns också trygghet, harmoni och glädje!

Men också galna upptåg och roliga fester! *L*


Vad är livskvalitét för dig?


Godnattkramar!


/Annelie

Av Annelie - 4 december 2008 15:24

Som vuxen verkar det finnas två typer av förhållande att ge sig in på.

Det ena är av bara rent sexuellt slag där båda, förhoppningsvis är införstådda i uppgörelsen. Eller att båda gärna vill ha ett förhållande, men att det av nån anledning försvåras av yttre omständigheter.

Det kan ju då verka "lättare" att då välja det förstnämnda allternativet.

Ingen har ett ansvar. Man bara är!

Och det är väl helt ok om det är så man vill leva.

Vill båda däremot ha ett fungerande förhållande, men med omständigheter som liksom står som farthinder så långt ögat ser... ja, då är det fasen inte lätt!

Det kan vara komplicerade hinder. Hinder som gör att den ena mår dåligt men ändå så gärna vill gå vidare. Å verkligen försöker.. Men så finns hindret där som en ständig påminnelse, som en kniv i hjärtat, ett svek så stort å smärtsamt..

Tiden läker alla sår sägs det.. Å de är ju sant. Men hur hantera det just nu?

Ev omgivingens reaktion.. för folk pratar.. Man ska ju inte bry sig om folks skitsnack! Men säg den människa som aldrig någonsin blir illa berörd när någon pratar negativt om en. Särskillt i en stad, mindre samhälle där många känner varandra.

Jag är inte perfekt på nått vis. Jag har säkert också gjort folk ledsna nån gång. Men jag försöker mer och mer ju äldre jag blir, verkligen tänka på vad det är jag säger.

Jag blir uppriktigt så illa berörd när jag hör folk häva ur sig sånt dom själva "hört" och sen sprider vidare.. Hur ska man veta sanningshalten i det?

Att vara vuxen och bli kär är fasen i mig ingen lek! Inte bara att omgivningen ska spekulera och tycka och tänka och säga sitt.. för den dagen kommer.. var så säker..

Men man har ju sina egna "spöken" att dras med också. Det kan vara nog för jä*lig!

Annars är jag dock fullkomligt övertygad att kärleken övervinner allt!

Iaf om den är äkta!


Var rädda om varandra. Ta hänsyn till dina medmänniskor! Man måste inte älska alla. Men respekt ska man fasen i mig kunna visa JÄMT!!!


Kram och hej!


/Annelie

Presentation

Gästbok

Fråga mig

1 besvarad fråga

Omröstning

Har du drömmar och mål du håller på att förverkliga?
 Ja
 Nej
 Nej, men skulle vilja

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2010
>>>

Senaste inläggen

Tidigare år

Länkar

Sök i bloggen

Arkiv

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards