Min 13 åring kom hem från skolan en dag i förra veckan. På klassrådet had det beslutats att deras klass skulle anordna en Tacokväll nu på Fredag som kommer.

Alla som vill få komma bara man föranmäler sig förståss.

100 kr/ vuxen och 60 kr/barn ( 0 - 12 år ).

Jag säger bara... Vad tänker dom med??? Nu kanske man inte ska begära att en bunt 13 åringar i klass sju ska ha koll på vad saker och ting kostar. Men det fanns lärare med i klassrådet som kunnat styra upp prissättningen med.

Eller är det så trots allt all lärare tjänar så mycket att dom inte vet/bryr sig om vad saker och ting kostar? Börjar nästan tro det i alla fall.

Till och med min särbos 18 åring kan sätta ihop en trerätters middag för en 40-lapp/skalle! Förvisso blir kuvertavgiften mer än så då det ska finnas en vinns på hela arrangemanget också.

Jag skulle vilja säga att Tackokvällen skulle få kosta max 50 kr / pers. Ungdomarna skulle få mer anmälningar och en betydligt större vinst till klasskassan!

Jag skulle gärna ta alla mina söner med mig på Tacokvällen. Jag skulle till och med vilja ha med min särbo och hans tre söner. Men det skulle sluta med en nota på 800 kr för lite mat i magen på en enda kväll!

Då är det billigare att ta med hela högen till nått uteställe i stan och bjuda alla på var sin Tacotalrik.

Det är uppenbart och väldigt tydligt att man inte är välkommen som "fattig" långtidssjukling på olika tillställningar! Och det börjar redan inpräntas i ungdomars huvuden i skolan.. Sorgligt!

Ingen av oss kommer att gå... Men jag och sönerna och Herr B och hans söner får hitta på nått trevligt för oss själva i stället!

Det som svider mest är att min 13 åring blir ständigt utanför allt roligt med.

Och han vill inte gå själv på fredag om inte jag ens följer med. "Alla andra" har ju nån/någon med sig utom han då... Och det tycker han känns pinsamt.

För han vill inte få frågan varför inte han har någon med sig. Han vill inte säga att det är för att vi inte har råd.

Jag blir ärligt väldigt upprörd när man för barn/ungdomars skull försöker anordna nått och sen tar sånna hutlösa överpriser att sånna föräldrar som jag inte har en chans att låta mina barn vara med.

Det gör så ont i hjärtat för deras skull! Men det bryr sig ingen "normal"- och "höginkomstare" åt!

"Skit i andra bara du och de dina har det bäst", tycks deras livsfilosofi lyda!

Skrämmande!!! Hoppas mina söner kommer att ha mer hjärta än så om dom skulle få det betydligt bättre ställt än många andra i framtiden. Inte glömma att det finns de som kämpar att få pengarna att räcka till mat på bordet varje dag och kunna betala räkningar.

I övrigt har Herr B varit här hela helgen! Det har känts så himla bra!

I fredags kväll promenerade vi iväg till Herr och fru K. Var mycket trevligt förståss.

På lördagen traskade vi till Folketshus här i samhället. Där var det loppis. Gick en snabbrunda. Hittade några jättefina glas som jag köpte. Promenerade sedan vidare till mina föräldrar och fick oss lite kaffe och go´fika! Min bror A var där med sina små charmtroll med!

Vi traskade vidare till affären. Skulle köpa ingredienser till  tacosmiddagen vi skulle äta. Då mötte vi min käre bor A med charmtroll igen! Dom skulle också äta tacos till middag.

Sagt och gjort beslöt vi att käka middag ihop. Så bror A med charmtroll följde med hem till oss. Vi blev åtta pers runt bordet i köket och vansinnigt trevligt förståss! Och gott!!!

På söndagen tog vi sovmorgon. Åt en god och mättande frunch! På eftermiddagen hälsade vi på Herr B´s pappa och styvmamma. Dom bor i samma samhälle som mig. Blev där en bra stund och surrade och hade jättetrevligt! Sen var Herr B tvungen att åka hem till sig och de sina.

Lite ledsamt att skiljas åt förståss. Men självklart måste hans söner få se sin käre far någong gång med! *L*

Herr B och hans äldsta grabb skulle iväg och dykträna fram på aftonen.

Jag skulle fått följa med om jag velat.

Men jag har uppenbarligen lyckats glömma min baddräkt i badhuset i Skärblacka, Och det var rätt länge sen jag var där. Snart ett år sen.

Sen så var jag och min 16 åring tvungna att fixa ansökan till gymnasiet med.

Och det gick ju inte så bra... Så jag hoppas verkligen Syven är på skolan idag så hon kan hjälpa oss och få ording på allt så det blir rätt.

Min 16 åring ska även söka gymnasieskola nere hos sin pappa i Linköping med. Och då kan man inte söka på samma papper som lokalt.

När min äldsta grabb skulle söka till gymnasiet så brydde sig inte den dåvarande Syven om att hjälpa oss. Så allt blev fel och han missade den chansen. Tror ärligt talat inte den Syven heller viste hur man gjorde.

Hoppas den här nya Syven kan bättre!

Nu ska jag betala räkningar. Sen blir jag fattig igen. Fattig men rätt lycklig ändå! Lider bara med mina söner då jag inte kan bjuda dom på nöjen utanför hemmet!

Men jag försöker ge dom all min kärlek! Jag älskar dom och är vansinnigt stolt över dom!

Kram!

/Annelie

Maten var som vanligt suveränt makalöst god! Vänner som vanligt alltid lika förträffligt trevliga! Mätt så jag förmodligen skulle klara mig en vecka framåt!

Nu är jag bara så otroligt trött.... syret och all energi är som bortblåst..

Ska passa på att ta en halv Atarax för ångesten som fortfarande gnager hårt i bröstet. En halv får räcka... Tar jag en hel, eller min maxdos på två, så kommer jag att sova till i morgon, och det vill jag ju inte. Inte när Herr B kommer ikväll. En halv får det bli, och så försöker jag slappna av och vila nån timme nu i stället.

Kram!

/Annelie

Nu är det jobbigt!

Har just nu en inre stress som gnager frenetiskt inom mig. Hade mardrömmar mest hela natten dessutom. Tyckte mig höra att telefonen ringde i natt och att det ringde på dörren. "Hörde" även att det sprang folk utanför i trapphuset mest hela natten. Vet att jag drömmt allt detta, Men just dom "ljuden" blir så verkliga. Speciellt när jag tycker mig höra telefonen och dörrklockan.

Sen drömmde jag att det var någon form av krig. Jag och min äldsta son hade hittat ett jättebra gömställe hemma i mina föräldrars hus. Ett lönnställe bakom murstocken. Min far hade inrett med dator där inne. Så min 18 åring tyckte det var heltoppen. Jag satt mest och tryckte mot murväggen och var livrädd för att vi skulle bli upptäckta.

Jag är snart 40 år och ändå när jag får sånna här mardrömmar känns det lika skrämmande och obehagligt som när jag var liten.

Förmodligen kommer min nuvarande inre stress av att jag inte tycker jag har hunnit med att göra allt jag velat ha gjort här hemma.. och i livet..

Men att den ska ta över och göra mig så totalt handlingsförlamad... ge mig sån ångest... Varför???

Idag händer i alla fall mycket trevliga saker. Tänker njuta av det och verkligen försöka låta resten av mina obefogade känslor trängas åt sidan.

Först kommer Cilla i vanlig ordning. Sen ska jag träffa några av mina absolut bästa vänner på våran lokala Thai-resturang Kanjana och äta lunch ihop med dom. Har egentligen verkligen inte råd... Men jag har efter noga övervägande tänkt unna mig denna måltid ihop med mina vänner!

Sen ikväll kommer Herr B!!! Läntar sååå efter honom! Ska bli så skönt att få "hem" honom! Hoppas verkligen jag får behålla denna så underbart fina man! Håller tummarna för det!

Nu måste jag ut med Heron en sväng.. Han har.. inte vaknat till liv än.. ligger och sover här vid mina fötter. Han är liiiite seg på morgonkvisten.

Idag ska jag ta kontroll över mig själv och tillåta mig njuta och må bra!

Kram!

/Annelie

Idag hoppas jag att jag får köket i ordning. Torka skåp och lådor och alla andra skrymslen och vrår. Måste rengöra ugnen och få upp gardinerna.

Om jag fixar det idag så ska jag vara mer än nöjd med mig själv. Tanken är att jag ska ta vardagsrummet en sväng i morgon.

Började redan vid sjutiden i morse med köket. Lite smått bara. Såg till att mina ungdomar fick i sig frukost och kom iväg till skolan. Heron fick sig en uppfriskande morgonpromenad. Det snöar en aning men det är skönt ute.

Cilla har kommit, jag har petat i mig frukost. Och  nu sitter jag här! Bäst jag sätter fart innan tröttheten slår till... för då blir inte mycket gjort..

Måndag, en ny vecka har anlänt!

Kramis!

/Annelie

Jag lyckades... igen... lägga nästan hela min "måstelista" åt sidan!

Storkalaset blev jättetrevligt och superbra!

Herr B kom och lyfte dagen till mycket stor fröjd och belåtenhet. I alla fall för min del. *L*
Jag blir så lugn vid hans närvaro och sida. För att inte tala om helt svindlande lyrisk!

Det var bara min äldsta broder med sambo som inte hade träffat honom. Och det gick ju jättebra det med. Inte för att jag varit orolig heller.

Herr B var dock tvungen att lämna vårat sällskap och åka hem till sina söner lagom till middagen. Dom behöver ju också få se sin far mellan varven. *L*

Sms:et som kom från Herr B när han kommit hem till sin lugna vrå igen, var otroligt gulligt.

Och nu Herr B undrar jag bara.... När ska släpen bokas?... hahahaha...

Det var bara en broder åt mig som fattades. Min mellanlillebror! Han är och jobbar i Dannemora. Men hans söta små barn var där och förgyllde allas vår dag! Dom är så söta, goa och snälla dessa barn. Flickan är fem och var en av de som vi firade. Hennes bror är sex och fyller sju i sommar.

Eftersom vi träffas så ofta så är dom inte ett dugg blyga för någon av oss. Dom känner sig troligtvis rätt trygga med oss alla i våran stora tjocka släkt!

Och det är bra! För skulle det hända någonting finna alltid någon av oss vuxna som kan ställa upp och hjälpa till.

Som nu i helgen då deras pappa. min bror är långt borta och jobbar och deras mamma har jobbarhelg, då har dom varit hos farmor och farfar hela helgen! Dom blir bortskämda de små liven. Av oss alla! Och det är dom värda!*L*

Nu är jag redigt trötter! Men mina söner är nog bra mycket tröttare än vad jag är. Dom har ju LAN:at hela helgen. Nu sista natten hade vi en deal att dom skulle sova minst fem timmar under natten till idag för att orka vara med och vara trevliga på kalaset. Och det tycks dom ha hållit! Men tidigkväll blir det för hela högen ändå. Det lär behövas!

Nu är det soffläge som gäller ett tag framöver. Natta ungdomar och ringa min älskade Herr B! Sen ska jag med sova hade jag tänkt!

Sov gott och nattikram!

/Annelie

Vaknar och det är söndag! Bara ett sånt där lätt konstaterande...

Innan jag ens själv hunnit fatta att jag är vaken har hjärnan redan rusat igång i vild galopp. Knappt jag hänger med.

*Måste torka av golven.

*Måste skura båda toaletterna.

*Måste storstäda inne i köket.

*Borde tvätta mera tvätt.

*Dammtorka.. Helst överallt!

*Måste ner med resterande julgrejer till förådet i källaren.

*Diskmaskinen plockas ur och i.

*Ut med Heron på promenad.

*Duscha och göra mig fin till storkalaset.

*Kolla att allt som ska med till storkalaset är med.

*Få hem mina söner från LAN:et och hoppas dom duschar, byter om till nått lite mer kalasfint utan större tjat och påminnelse från mig.

*Gardiner borde bytas.

*Fönster borde torkas.

Jag är ju helt slut innan jag ens har klivit ur sängen!

Det som jag verkligen kommer att göra just idag är det som närmast berör kalaset. Resten får jag fajtas med till veckan i stället.

Jag tänker börja med Heron och hans morgonpromenad. Ska väcka honom ur sin slummer och dra med honom ut nu.

Sen får resten av dagen ha sin tid.. om jag nu bara kan tillåta mig att acceptera det själv utan att den inre stressen ska slita på min hjärna.

Nä, ut var det!

Kram!

/Annelie

Baka är inte min favoritsyselsättning. Men just nu bakar jag!!!

Det är till storkalaset i morgon. Min ena svägerska skulle också baka, likaså min mor.

När jag väl sätter igång med baking så är det rätt ok. Och mina söner har hittills alltid tyckt att det jag bakar smakar mycket bättre än mormors bakverk. Så jag kanske har en förmåga i mig trots allt..

Mina ungdomar har jag inte sett mycket av. Min äldste kom hem vid fyratiden i natt och la sig i sin egen sägn. Sov till frammåt tio, åt en stadig måltid och iväg igen. Kort därefter kom min yngsta hem... tydligen duger inte toan på Folketshus eller hemma hos hans mormor och morfar att skita i. Hans morföräldrar bor annars bara tvärsöver gatan där dom håller till. Hit tar det runt 15 min att gå... en väg... Men, men... Dom äter förmodligen hemma hos mormor. Om inte annat ser hon till att dom får det dom behöver och lite till. Hon är så rädd dom ska svälta ihjäl eller nått.*L*

Herr B var förbi en sväng hit igår kväll. Kändes inge roligt alls när han var tvungen att åka. Men det är ändå en så underbart härlig känsla av saknad när han inte är här. För jag vet att jag snart får se honom. Och saknaden finns ju för att jag trivs så himla bra i hans närvaro.

Det kommer nog ändå att ta tid innan jag vant mig vid tanken att han honom vid min sida. Nån som finns där vad som än händer! Nån att leva ett liv med fyllt av upplevelser som vi två skapar och kommer att minnas i alla framtid!

Att få följa med honom... hans hjärta... vår kärlek!

Nu är kakan snart klar i ugnen och jag måste hinna till affären innan den stänger för dagen.

Kram!

/Annelie

När jag tittar ut genom fönstret ser det bedrägligt vackert ut.

Solen skiner! Himlen är ljublå och helt klar! Det gnistrar så förföriskt vackert från den kristallvita snön!

Men det är KALLT!!!

Tvingade ut mig själv och Heron på en kortare runda i morse. Stackars Heron frös så han till och med hade svårt att komma till ro när han skulle skita.

Nu står han här och gnäller igen. Han är rastlös... Vill ha uppmärksamhet...

Men jag håller som bäst på att få bort lite tvätt. Så han får ge sig till tåls ett par timmar till. Sen ska jag ringa och höra om Fru K och lillan vill bjuda på lite varmt och gott te.

Ska ta fram kongen och fylla den med nått gott, så får Heron jobba på med den ett tag så länge. Den gillar han helskarpt!

Ha en toppendag! Kram!

/Annelie