Barn är det finaste vi har omkring oss.

Vare sig vi har våra egna eller har möjlighet att få umgås och kanske "låna" andras för en stund, så är dom helt underbara!

Det är först när vi inbillar oss att dom är ena jobbiga, besvärliga otyg som det kan gå riktigt snett. För barnen alltså!

Det är så oerhört viktigt att alla barn får känna sig behövda, värdefulla och duktiga. Det är viktigt dom får höra hur mycket vi älskar dom!

Alltför många gånger ser och hör jag hur vuxna beter sig som om barnen vore utomjordingar. Dom skriker eller kanske inte pratar med barnen alls.

Hur ska barn lära sig att komunicera om vi vuxna inte lär dom på ett vettigt och humant sätt.

Börja prata med ditt barn. Ställ frågor. LYSSNA!!!

Det är först då barnen öppnar sig och kan berätta de mest otroliga historier. Deras fantasi är makalöst fantastisk!

Jag har en brorsdotter som nu är 5 år. En änglasöt liten tös som mer än gärna kryper upp i fasters famn berättar om dagis och kompisar. Eller till och med avslöjar nått kul om sin pappa, min bror! *L*

Hon är rätt framåt den lilla tjejen. Hon har redan lärt sig att skriva en hel del. Läser ut de flesta ord. Hon har nu efter jul börjat skriva dagbok!

Mest skriver hon namnen på alla hon känner.

Farmor ville en dag läsa det tösen skrivit... "Men farmor... det är ju hemligt. Det är det med dagböcker vet du", sa hon. Men efter en stunds betänkande så gick hon till farmor och sa "Ok då farmor! Du får väl läsa då. Du glömmer ändå så fort!" *SS*

Kan tillägga att ett av de först orden hon kunde stava till var ordet ÖL!!!

Gissa om vi fick anledning till att retas med hennes pappa... och mamma med för den delen! *L*

Det som ändå känns mest fantastiskt är att båda mina brorsbarn gärna kommer till faster. Dom är inte rädda och blyga för mig. Jag vill ge dom trygghet och kärlek precis som till mina egna barn. Dom ska veta att dom ALLTID ska kunna komma hit och bara få vara sig själva!

En av mina "systrar" som innan jul flyttade tillbaka hit upp med sin familj, har en liten underbar son på 1½ år. Jag hoppas verkligen att vinna hans förtroende med. Vill att även han ska få vuxna att kunna vända sig till och berätta roliga händelser från dagis. Eller att han ska kunna känna sån trygghet en dag, att han självmant ska kunna söka tröst om han gjort sig illa och hans mamma och pappa inte är i närheten. Han ska veta att hans låtsasmoster kanske inte kan köpa honom det dyraste presenterna, men ALLTID finnas där för trygghet, lek och bus och en liten kram då och då!

Barn är livet och den renaste glädjen!

Idag är jag superglad!

Min äldsta son har tagit körkortet idag!!!! :D

Sen är det ljuvligt skönt att jag har betydligt mindre ont idag. Fru K hörde av sig i förmiddags och undrade om inte jag ville komma förbi på en kopp te. Och det är ju klart jag ville det! *L*

Men först förbi ICA för att inhandla en liten smörgåstårta. Blir att fira 18 åringen ikväll! Sen blev det testund och därefter en prommis i skogen med Fru K och hennes hund Lillan, Heron och daghunden Argos.

Just nu ligger Argos och Heron tätt intill varandra och sover djupt!

GRATTIS min älskade son!!! Mamma är såååååå stolt över Dig!!!

I helgen som var släppte Lanportalen sin film under DreamHack´s event i Skellefteå. Ett event som drar hundratals e-sportande ungdomar.

Filmen finns just nu att beskåda på YouTube.

Kolla även under mina "Länkar" där det finns mer info om just Lanportalen!

Jag måste vara mästarnas mästare på att inte göra nånting vettigt alls!

Å ena sidan har smärtan varit irriterande jobbig idag. Värken har satt sina spår. Nu värker även huvudet nått vansinnigt! Jag har tagit värktabletter och nyss varit ute en kortissväng med Argos och Heron. Den kalla luften kändes skön och välgörande. Men allt "flimmer" fram i ögonen stör och ljuset från snön, fast det är mulet, gör nästan ont att se. Inget som är ovanligt när jag får denna värk.

Hoppas jag blir mer allert fram emot kvällningen.

Idag värker det i rygg och framförallt nacke. Jag skulle verkligen behöva träna upp muskulaturen en aning. Men som jag skrev igår finns inget utrymme i min ekonomi för att springa på badhusets vattegympa eller i deras gym.

För de gånger jag lyckats träna regelbundet så har just dessa besvär blivit något bättre faktiskt. Helt bra blir jag väl aldrig. Men "bättre" är gott nog för mig.

Fick hem 16 åringens "nya" säng igår kväll. Min 13 åring tog äldsta broderns säng. Det blev så otroligt bra. Nu har dom var sin sida av rummet att hålla ordning på.18 åringen tog tillfälligt en av småbrorsornas sängar tills han kan köpa sig en bättre säng han med.

Det värsta är att det nu står en massa grejjer överallt. Men det får stå där tills sönerna kommer hem från skolan och kan hjälpa till att sortera bort det ska ska bort och ta tillvara det dom ska ha kvar.

Idag blir det vila! Massor av vila då värken inte är lätthanterlig. Kanske jag ringer fru K och tigger mig en kopp te sen idag... om jag orkar...

Har inte skrivit mycket sista dagarna. Har inte haft nån inspiration och rätta gnistan för det.

För samtidigt som jag är lyckligare än någonsin med mycket omkring mig, så finns en gnagande ångest som gror.

I kväll åker vi och hämtar min 16 årings nya säng som han köpt och såväl behöver. Den ska sen pillas ihop och göras klar innan läggdax. Det blir mycket stök och bök innan allt är klart.

Dessutom ska min 13 åring ta över våran 18 årings säng som är exakt likadan som den 16 åringen köpt. En loftsäng med skrivbordsplats under bädden.

Det gör att vi kan dela av rummet så dom får mer "eget". Dom delar nämligen på det största sovrummet vi har.

Resan för barnen är beställd. Dom åker ner till sin pappa på skärtorsdan.

DYRT!!! Över 5000 för resan fram och tillbaka!!!! Med tåg!!!

Tur att 16 åringens klassresa är betald och klar. Men sen blir det smörgåstårta och annat go´fika till när 16 åringen går ut 9:an i sommar.

Min 18 åring håller som bäst på att ta körkort vilket inte är det billigaste.

Jag hoppas innerligt att mina två äldsta får sommarjobb. Dom behöver alla extraslantar dom kan få.

Min ekonomi ligger på minus! Det är den stora boven i varför min ångest ligger och gnager just nu.

Jag är inte den som köper svindyra märkeskläder eller ny inredning som kostar skjortan. Jag är inte ute och festar upp mina pengar. Jag har inga nöjen alls som kostar! 

Jag handlar som mest när det är rea på rean. Eventuella "nya" möbler handlar jag på second hand och målar om. Ska jag någon gång ut på festligheter dricker jag bara vatten.OK jag kan ta två eller tre glas vin innan jag går ut... Men sen gäller bara vatten. Fast det beror mest på att jag inte gillar att tappa kontrollen. Jag vill veta vad som händer och sker runt omkring mig hela tiden, OCH för att jag har ett ansvar som förälder när jag sen kommer hem! Nu har jag inte varit ute med mina vänner sen i November då jag träffade Herr B! Men den 17 April ska jag ut med mina "systrar". Det ska bli så roligt!

 Näää... det där med ekonomi är ett kapitel för sig... Och inget roligt sådant...

Men märkligt nog så fixar vi det på nått sätt varje månad. Och efter varje månad känns det som en seger! Bara det att en ny månad alltid hägrar. Nån gång skulle jag bara vilja uppleva att jag inte behövde vända på varenda liten slant. Inte behövde titta, leta och jämföra priser. Utan bara ta det man känner för och inte behöva oroa sig alls!

Vi långtidssjukskrivna borde dessutom ha fri tillgång till alla gym och badhus. För friskvård är ju verkligen nått vi behöver på ett eller annat vis.

Men vi har INTE råd!!!

Många som har anställning någonstans har frikort på olika gym via sina jobb. Och dom tjänar bra mycket mer än oss sjuklingar.

Det är så snett någonstans. Ska man verkligen lyckas med att få ut oss sjuka i någon form av arbetsliv är ju friskvård en rätt betydande del i det hela. Dessutom får man den väl behövliga sociala kontakten med andra som så lätt uteblir innanför ens egna fyra väggar.

Många har inte vänner dom kan besöka dagtid. Dom blir ensamma och isolerade. Mer inbundna. Mer deprimerade.

Nää, men när regeringen väl kommer på nått för oss så måste vi betala ur vår egen ficka! Dyrt blir det oftas då med! Tvingad till det också! 

OM man hittade vägar som gjorde att vi fattiga sjuka INTE behövde betala för alla tokigheter regeringen vill ha ut oss på, så skulle dom nog vinna mycket bara på det.

För ytterligare en ekonomisk belastning på en redan hårt sargad ekonomi gör ju bara att man mår ännu sämre!

Nu ska jag ut på min friskvårdsrunda med Argos och Heron. Den kostnaden kan jag ta - i svett!!! :P

Väntar på att mina söner ska vakna. Vill inte dom ska sova bort dagen. Inte ens Heron har stigit upp ur sin bädd än. Han behöver säkerligen snart gå ut misstänker jag. Dessutom måste min 16 åring snart få nått i magen.

Min 18 åring åkte mycket tidigt in till stan. Redan kl 8 var han där. Han har lektioner på trafikskolan idag.

Fru K ringde precis. Det blir en prommis runt gamla järnvägen om en halvtimma. Så nu måste jag peta i mig nått i magen!

Har den här veckan mått förhållandevis riktigt bra! Kanske inte till det fysiska då. Men det psykiska.... någorlunda.

Att kunna och förmå mig själv att ta mig ut i skog och mark gör mig så gott!

Idag senast fick jag med mig min 16 åring upp till skogen med hundarna Heron och Argos ( Cilla är på semester ). Vi tog en jätterunda runt hela berget!

Det tog oss 1 ½ timme att ta oss runt. Så himla bra att man låtit köra upp lite olika leder för oss hundägare nu under vinterhalvåret.

Man kan släppa hundarna så dom får rasa av sig och göra sina roliga djupdykningar ner i djupsnön. Tycker jag och min 16 åring gjort ett bra jobb då den store mäktige Argos till och med var så slut att han gick och la sig att sova direkt vi kom hem. Och det är nått jag inte lyckas med så ofta annars!

Själv var jag blöt i svett! Så det blev duschen innan jag skulle iväg på kursen.

Hoppas det är lika skönt ute i morgon. Då ska jag nog försöka ta den stora rundan igen. Annars duger den "lilla" skogsrundan med. Den brukar ta en timma.

Herr B har sin barnfria vecka nu i veckan. Så han har varit här mest hela tiden. Det känns så otroligt bra och naturligt att ha honom här. Mina söner tycker det är bra att Herr B är här. Då tjatar jag visst mindre på dom! *S*

Herr B´s pappa som bor i samma samhälle som mig frågade visst Herr B tidigare i veckan om han sagt upp sin lägenhet än. Han är ju ändå här så mycket! *L*

Dessutom ringde min "syster" Fru K igår om helgens planer. Då hon hörde att Herr B var hos mig... igen, så menade hon att det väl är lika bra han flyttar in!

Jaaa svärfar och bäste Fru K. Den tiden kommer när den är mogen!

Men visst är det min önskan med att en dag få bo under samma tak som Herr B! Men allt har sin tid! :)

Nu ska jag lägga mig på soffan och slöa! Tycker jag kan göra det med gott samvete.

Kram på er!