Har precis masat mig upp ur sängen. Har inte sovit nått vidare i natt.

Vaknade nån gång i natt att magen var på gång att vilja börja krampa. Låg och halvslumrade mellan "attackerna"  och kunde bara vänta tills det var så pass att det var dax för ett toabesök. Min magkramplösande medicin ligger givetvis hemma i lägenheten i Boliden.

Har egentligen aldrig fått en riktig klarhet i varför jag får dessa smärtsamma kramper. Ibland får jag så oerhört ont att jag måste ha en hink framför mig medans jag sitter på toan, och jag spyr och skiter diaré, fryser och svättas på samma gång,  av den enorma smärtan. Efteråt, när jag fått ur mig allt det onda, så är jag fullständigt tömd på energi. En överväldigande trötthet slår emot en med enorm kraft. Då är det bara att lägga sig och sova ett tag.

När jag sen vaknar brukar jag vara extremt hungrig och framförallt saltsugen.

Jag försöker alltid tänka tillbaka på om jag ätit nått olämpligt.

Igår kväll var jag och Herr B till en fd arbetskamrat till honom och hälsade på. Hans arbetskamrat hade jag träffat en gång tidigare på middagen Herr B´s son med klasskamrater hade i januari. Men hans sambo och deras jättesöta barn hade jag aldrig tidigare mött.

Dom bjöd på fika. Bullar av olika slag. Jag delade en jättestor bulle med Herr B. Jag undrar om det var den som sen började bråka med mig i natt.

Jag tänker då främst på gluten.

Mina magkramper började, som jag minns det, redan när jag var omkring 10 - 12 år. Men så för en så där 19 - 20 år sen fick jag en massa hudeksem runt halsen, under armar, ner mot fötterna och en del ut mot sidorna vid magen. Jag rasde i vikt och fick springa på toan mellan en halvtimma till en timma efter varje frukost. Då hade jag kramper och fick skita ut allting. Då kräktes jag aldrig. Det kom alltid ut bakvägen.

Det slutade med att jag blev rädd för att äta. Jag fick ju alltid så ont.

Första läkaren jag var till gjorde en märklig, halvdan undersöknig och menade på att mitt tarmludd var förstört. Jag fick nån medicin som faktist ändå hjälpte tillfälligt.

Men ett tag efter jag slutat med medicinen började allting om igen. Jag gick då till en annan läkare. En hudspecialist pga mina hudbesvär. Han började slå i böcker, tog sen ett hudprov och skickade det på labbet. Det skulle ta många veckor innan jag sen blev kallad till honom igen för att höra svaret.

Som han då sa till mig, var att provet visade "en viss intolerans" mot gluten!

 "En viss intolerans"??? Han ville ändå ta ett nytt prov eftersom det första inte ansågs vara klart och tydligt nog. Så det gjorde han. Men vid det laget så hade jag redan hunnit bli gravid med min första son. Så det provet blev inte läkaren mycket klokare av.

Till saken hör att jag faktiskt blev något bättre både med magkramper och hudbesvär under graviditeten. Så jag brydde mig inte själv mer om att kolla upp min mage.

Efter graviditetn började magkramperna komma tillbaka. Lika så mina hudproblem. Hudproblemen har i och för sig inte blivit lika illa som när jag var i 18 - 20 års åldern.

Jag har sedan dess varit hos läkare som med jämna mellanrum tagit nya prover om det kan vara gluten som spökar. Men inga av proverna har påvisat att så skulle fallet vara.

Man har låtit röntga tjocktarmen. Men den var oklanderligt jättefin!

Dom hittar alltså inga "fel" på mig, utan säger att det förmodligen är inre stress som ger mig dessa smärtor. Eller så att mina tarmar jobbar "ojämt" på nått vis.

Jag tror nog på sätt och vis att det nog kan vara så. Även om jag har lite svårt att smälta att jag skulle lidigt av inre stress sedan jag var runt tio år.

Och hur förklara alla dessa hudbesvär???  Jag har ju trots allt viss eksem kvar bak i nacken. Inte så mycket för tillfället. Men det kliar nått makalöst så fort jag blir lite varm och svettig där. Och då kan jag klia mig blodig när det kliar som värst.

Magkrampmedicinen jag har hemma nu är kramplösande. Den hjälper riktigt bra! Men den hjälper inte ett dugg då den ligger hemma i lägenheten och jag är här hos Herr B.

Nåväl... När jag väl fått ur "skiten" bokstavligt talat, så mår jag genast mycket bättre. Känner mig bara helt dränerad på energi också.

Men det är smällar man får ta.

Det regnar idag. Blir att fortsätta pyssla på hemma hos Herr B en aning. Kolla på nån dålig såpa på tv:n och försöka koppla av. Koppla av lär jag inte ha nått problem med. *L*